120 stopp på grund av våtservetter

Varje år lägger vi mycket onödig tid på att rensa bort våtservetter och annat skräp som inte hör hemma i avloppssystemet. Skräpet orsakar stopp som kan få orenat avloppsvatten att svämma över och förorena naturen och våra vattendrag.

Endast kiss, bajs och toalettpapper får spolas ner i toaletten. Ändå använder många hushåll toaletten som soptunna, vilket ställer till problem. Det ”fulspolas” tops, tamponger, portionssnus, städtrasor och till och med underkläder. Särskilt har nedspolning av våtservetter ökat sedan pandemin, då de blev vanliga för rengöring. Våtservetter löses inte upp i vatten utan samlas i stora klumpar i avloppssystemet och orsakar stopp.

Utryckningar dygnet runt

Vi rycker ut på larm dygnet runt när pumpar som ska föra avloppsvattnet vidare från bostäder till reningsverken har fått stopp. Hittills i år 120 gånger. Då måste pumpen lyftas upp och rensas innan den kan startas igen. Arbetet kräver två personer varje gång. Det motsvarar 240 arbetstimmar, alltså sex veckors arbete – orsakat av onödiga fulspolningar.

– Det är vårt gemensamma vatten- och avloppssystem som blir lidande. Den tiden skulle i stället ha lagts på underhåll, reparationer, kontroller och förbättringar, säger Lena Gustafsson, enhetschef på Härryda Vatten och Avfall.

Miljöfarliga ämnen läcker ut

Det nedspolade skräpet skapar också problem i reningsverken. Det orsakar driftstopp och stör reningsprocessen. Skräpet är dessutom ett hot mot sjöar och vattendrag. När det blir stopp i avloppspumparna kan orent avloppsvatten brädda ut till närliggande naturområden och badplatser. Avloppsvattnet innehåller bakterier, fosfor som bidrar till övergödning och syreförbrukande ämnen.
En annan miljöeffekt av fulspolning är att plastskräp och mikroplaster från bland annat portionssnus och våtservetter kan passera genom reningsverken och hamna i våra vattendrag.

Fulspolningar sker i hela kommunen

I vissa bostadsområden är nedspolat skräp ett återkommande problem. Då skickar VA-verksamheten sms och information till hushållen. Det ger ofta färre pumpstopp på kort sikt, men efter ett tag kommer problemen tillbaka.

Det är inte bara i enskilda områden som det fulspolas. Ovanan att använda toaletten som soptunna finns i hela kommunen. Vi uppmanar därför dig som bor, jobbar eller driver företag i Härryda kommun att hjälpas åt mot fulspolningarna. Ett första steg är att ställa en papperskorg i badrummet för skräp. På så vis används toaletten till det den ska: kiss, bajs och toapapper, ingenting annat.

– Vi ber alla att hjälpa oss att sätta stopp för våtservetter i avloppet och tillsammans minska antalet onödiga och kostsamma stopp, säger Lena Gustafsson.

Det är lätt att spola rätt

Ha en papperskorg i badrummet för att slänga våtservetter och annat skräp, så håller vi toaletten och avloppet fritt från sopor och farliga ämnen. Skräpet sorterar du som restavfall. Mediciner ska du lämna till apoteket och kemikalier till insamling för farligt avfall.

Det här får du spola ner

• Kiss, bajs och andra kroppsvätskor
• Toalettpapper

Det här får du inte spola ner

• Våtservetter, pappershanddukar och hushållspapper
• Tops, tandtråd och hår
• Tamponger, bindor och kondomer
• Mediciner, kemikalier och snus